En frisk fläkt Anders Jönsson, Höllviken
Efter att ha funderat fram och tillbaka på om jag skulle montera en termostatstyrd elfläkt eller ej, gick jag runt och kollade på fläktar på Malmö Motormässa. Egentligen behövdes det inte. Jag har ej haft problem med överhettning, inte ens varma sommardagar ståendes i köer med min TR5:a. Men det finns ändå skäl att överväga att gå ifrån originalkonstruktionen. Vad jag har kommit fram till så finns det tre skäl att överväga byte:
Obalans
När man pratar med personer som är insatta i motorer, poängterar de ofta vikten av att ha rätt balanserad motor. Folk är noggranna med att balansera vevaxlar, svänghjul och koppling. Därefter skruvar man dit en obalanserad fläkt, som dessutom, i alla fall på de sexcylindriga TR-motorerna, sitter på en tio centimeter lång axel av gjutjärn. Hur balanserad och rak är den?
Effekten
En fläkt skall ju drivas runt. Detta stjäl effekt. Om man pratar med försäljarna av elfläktar kan de gladeligen prata om 5% effektökning. Vilket skulle göra drygt 7 hk på en 150-hästars TR-motor. Detta tror jag inte ett dugg på, men det är klart, lite effekt tar den ju. Lägger man dessutom till att det blir mindre obalans, som också stjäl effekt, så blir det kanske någon hästkraft totalt.
För att klargöra detta vet jag att en person i klubben kommer att köra sin bil på rullande landsväg efter att ha monterat elfläkt. Och eftersom att han testat bilen innan han monterade fläkten, så hoppas han kunna klargöra effektökningen. ( Se artikeln ” Mer drag i din TR 6 carb del 3 “)
Kylningen
Att sätta en fläkt på vevaxeln kan vid första tanken vara ganska smart. Lätt och smärtfritt. Men det är ingen tillfällighet att biltillverkarna för länge sedan gått ifrån denna konstruktion. För det är ju så, att när man står i en kö en varm sommardag med motorn på tomgång, så snurrar ju fläkten också på tomgångsvarvtalet. D.v.s. den blåser minst när det verkligen behövs som mest. För att sedan när man kommit upp i fart och inte behöver någon extra kylning, eftersom det oftast räcker med fartvinden, ja, då snurrar den som värst! Där har ju en termostatstyrd elfläkt en klar fördel. När du sitter där i kön och ser temperaturmätaren glida upp mot högersidan, ja då går fläkten igång med full kraft ock kyler ner motorn. Så är det i alla fall tänkt. Få se hur det funkar i praktiken i sommar.
Sen kan man ju alltid diskutera huruvida man skall falla för frestelsen att modernisera våra sportbilar. Jag tycker att man skall hålla sig så nära originalet som möjligt utan att gå till överdrift. För det är ju så att om man vill ha en modern bil utan problem skall man ju inte ha en engelsk sportbil. Då skall man ha en Ford Scorpio med belysning i handskfacket.
Det finns lite olika fläktar att välja på. Dels vad det gäller diameter och även huruvida de skall vara sugande eller tryckande. Vad det gäller storleken valde jag samma diameter som originalet, d.v.s. 33 cm. Det finns även mindre diametrar, ända ner till 25 cm. Jag valde dock den större modellen enligt teorin “hellre lite för stor än lite för liten”.
VILKET HÅLL?
Sugande eller tryckande? Detta är, efter vad jag kom fram till, en platsfråga. En tryckande kan du montera framför kylaren om den inte får plats bakom. Den fläkt jag köpte bygger 6 cm, så det finns gott om plats att montera bakom kylaren. Fläkten borde bromsa luftflödet mer om den sitter framför kylaren istället för bakom, så därför monterade jag min bakom. Man kan, genom att vända polariteten, få fläkten att rotera åt motsatt riktning. På så vis förvandlas en sugande fläkt till en tryckande. Detta är dock inte att rekommendera eftersom fläktbladen är konstruerade så att de “skopar” in luften och är därför mer effektiva om de går åt rätt håll.
TEMPERATUREN
Så är det termostaten. Här finns det också lite olika varianter. Det finns en som man kan ställa in vilken temperatur man vill att fläkten skall starta vid. Den består av en givare av koppartråd som man stoppar in mellan gummislangen och anslutningsröret vid kylaren. I andra ändan sitter ett vred där man ställer in önskad starttemperatur. Mycket enkel att montera och ingen åverkan på kylaren. Lite dyrare än en vanlig termostat, ca 500 kr mot knappt 100 för en vanlig. Jag misstänker att det finns risk för läckage där givaren går in mellan slangen och röret, men jag vet flera som kör med denna konstruktion utan problem.
Man kan också tillgripa den traditionella metoden att löda fast en mutter till en vanlig termostat på kylaren. Det är bäst att låta en kylarspecialist göra detta eftersom kylare är känsliga grejor att löda i.
Det tredje sättet är att svetsa på en mutter på röret från kylaren. Från kylaren går först en slangbit, sedan ett rör och därefter slang igen upp till pumpen. På denna rörbit svetsar man på muttern. Detta finns färdigt att köpa, i alla fall i England.
Jag valde det sistnämnda. Jag hittade rätt mutter i mina “bra att ha-lådor”. Svetsen fanns i garaget. Termostaten kan man köpa på närmsta mack. Efter att ha pratat med lite kylarfolk kom jag fram till att en 82-graders termostat var det bästa. Jag valde en som är avsedd till SAAB, men det är samma gänga till flera andra märken, någon slags “halvstandard”. Ett hål borrades i röret. Muttern svetsades på. Termostaten skruvades i och allt sattes tillbaks.
SKRUVA FAST
Själva monteringen av fläkten är mycket enkel. Med fläkten medföljer gummiupphängda fästjärn som är perforerade med hål. Dessa järn böjdes lätt och fästes där kylaren sitter fast i bilen. Det elektriska är också mycket enkelt. Termostaten har två stift. Fläkten har två kablar. Den ena kopplas till jord, den andra till det ena av stiften och det andra stiftet kopplas till plus över en säkring. Termostaten fungerar nu som en strömbrytare. I mitt fall slår den till vid 82 grader och slår ifrån vid 87 grader.
Hur fungerar det då i praktiken?
Det första jag lade märke till när jag startade bilen var att det lät bättre. Det var mer “brumm-brumm” och lite mindre “vin-vin”. Bilen gick fantastiskt bra, men det berodde nog mest på att det var första turen för säsongen och den är ju alltid speciell. Det har blivit ett par rundor sedan dess och hitintills har inte fläkten gått på. Inte förrän jag stod och gasade ett bra tag på garageuppfarten gick den igång. Då hade temperaturvisaren passerat mitten. Fläkten stannade när visaren stod rakt ner.
Min slutsats: Har du en bil utan överhettningsproblem? Och tycker du att någon hästkraft extra inte spelar någon roll? Då kan du behålla originalkonceptet. Har du problem med att bilen går varm? Prova då först med att spola igenom motorn och kylaren med vatten. Det är otroligt vad mycket goja man får ut. Gör även ren framsidan på kylaren från insekter, löv och annat skit som hindrar luft flödet.
Om inte detta hjälper är förmodligen elfläkten lösningen. Jag återkommer med rapport efter säsongen.